Lön efter skatt

Lön efter skatt, alltså det som faktiskt spelar roll den 25:e

Faktagranskad 19 juli 2026 för inkomstår 2026.

Skattetabellens kolumn beror på åldern vid årets ingång. För vanlig lön använder kalkylen kolumn 1 om du är under 66 år och kolumn 3 om du har fyllt 66 år.

För inkomstår 2026 är public service-avgiften 1 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten efter grundavdrag, högst 1 184 kronor per år. Kalkylen använder det valda årets tak och jämför med Skatteverkets skattetabell när tabelluppgifterna finns tillgängliga.

Exempel: 38 000 kronor i lön efter skatt 2026

Anta att du är under 66 år vid årets ingång, bor i Stockholms kommun, inte är medlem i Svenska kyrkan och har 38 000 kronor i månadslön. Kommunens sammanlagda skattesats avrundas då till skattetabell 31. I Skatteverkets tabell för 2026 är skatteavdraget 7 417 kronor i kolumn 1, vilket ger en uppskattad nettolön på 30 583 kronor:

• bruttolön: 38 000 kronor
• preliminärt skatteavdrag: 7 417 kronor
• lön efter skatt: 30 583 kronor

Det här är ett typexempel, inte ett lönebesked. Jämkning, förmåner, flera arbetsgivare och andra avdrag kan ändra utfallet. Välj därför din egen kommun och dina faktiska uppgifter i kalkylatorn.

För 2026 börjar statlig inkomstskatt för den som inte fyllt 66 år vid årets ingång vid en brytpunkt på 660 400 kronor per år före grundavdrag, motsvarande ungefär 55 033 kronor per månad. Skatten är 20 procent på den beskattningsbara förvärvsinkomst som överstiger skiktgränsen 643 000 kronor. Läs Skatteverkets belopp och procent för 2026 och förklaringen av skattetabellens kolumner.

Det finns ett skäl till att folk nästan alltid frågar "vad får man ut?" i stället för "vad är bruttolönen?". Bruttolönen ser bra ut på papper. Det är den siffran som står i jobbannonsen och det är den man förhandlar om. Men hyran, maten, amorteringen och sparandet dras inte från bruttolönen. De dras från det som faktiskt hamnar på kontot.

Det är där nettolönen kommer in.

Om du använder en kalkyl för lön efter skatt är det sällan för att du är nyfiken på en abstrakt procentsats. Ofta försöker du svara på något mer konkret:

• Har jag råd med den här lägenheten?
• Är jobberbjudandet faktiskt bättre, eller bara snyggare på pappret?
• Hur mycket är en löneökning värd i verkligheten?
• Varför skiljer sig min lön efter skatt från kollegans trots liknande lön?

Vad menas med lön efter skatt?

Bruttolön är lönen före skatt. Nettolön är det som blir kvar efter preliminär skatt och andra löneavdrag. Det är alltså nettolönen som syns på kontot när lönen betalas ut.

Säg att du har 35 000 kronor i månadslön. Då är det lätt att tänka att skatten bara är "ungefär 30 procent" och att resten är klart. Men så enkelt är det sällan. Två personer med samma bruttolön kan få olika nettolön beroende på kommun, kyrkotillhörighet, ålder, förmåner och hur inkomsten ser ut i övrigt.

Det är därför enkla huvudräkningsregler ofta räcker dåligt när man försöker fatta riktiga beslut.

Varför skillnaden mellan brutto och netto ofta underskattas

Många gör samma tankefel: de vänjer sig vid att tänka på lön som en enda siffra. Kanske för att arbetsgivaren gör det. Eller för att medier gör det. Men när du själv ska få ekonomin att gå ihop är det ganska stor skillnad på att "tjäna 40 000" och att faktiskt ha kanske 29 000 till 31 000 kvar efter skatt, beroende på situation.

Den skillnaden är inte kosmetisk. Det är ofta där marginalen ligger.

Två tusen kronor mer i nettolön kan till exempel vara:

• hela månadssparandet
• skillnaden mellan att klara en räntehöjning eller inte
• det som avgör om ett jobbyte är värt pendlingen
• utrymmet för tjänstepension, löneväxling eller buffert

Vad som påverkar nettolönen mest

Det är några saker som återkommer nästan varje gång.

Kommunalskatten

Kommunalskatten varierar mellan kommuner. Skillnaden per månad är sällan dramatisk nog att ensam avgöra en flytt, men den är ofta tillräckligt stor för att märkas över tid.

Jobbskatteavdraget

Det här är en sån punkt som gör att den klassiska "ta lönen gånger 0,7" snabbt blir för grov. Jobbskatteavdraget gör att skatt på arbetsinkomst ofta blir lägre än många först tror.

Grundavdraget

Grundavdraget gör också att beskattningen inte beter sig helt linjärt. Små och medelstora löneförändringar ger därför inte alltid den nettoeffekt man tror vid första ögonkastet.

Kyrkoavgift

Är du medlem i Svenska kyrkan påverkar det nettolönen. Det är sällan den största posten, men den finns där och gör skillnad över ett år.

Förmåner och rörliga delar

Bonus, tjänstebil, kostförmån, provision, övertid och andra lönekomponenter kan flytta siffrorna mer än man väntar sig. Inte nödvändigtvis för att något är fel, utan för att lönen helt enkelt inte längre är så "ren" som grundlönen får den att låta.

När en nettolönekalkyl är som mest användbar

Den är bäst när du jämför alternativ, inte när du försöker dyrka fram ett exakt facit på kronan.

Till exempel:

Vid jobbyte

Det vanligaste misstaget här är att fokusera nästan helt på bruttolönen. Ett erbjudande på 3 000 kronor mer i månaden låter tydligt. Men om pendling, förmåner, bonusupplägg eller kommun byts samtidigt kan verkligheten bli en annan.

Vid löneförhandling

Det är lätt att stirra sig blind på vilken bruttosiffra man vill uppnå. Men för dig privat är det ofta mer intressant att veta vad en höjning faktiskt betyder i handen varje månad.

Vid budget och boendebeslut

Det låter självklart, men många budgeterar fortfarande med någon slags blandning av bruttolön, ungefärligt netto och önsketänkande. Det brukar hålla ända tills räntan ändras eller bilen går sönder.

När lönen ändras under året

Bonus, nytt jobb, deltidsarbete, extraarbete eller flera arbetsgivare samtidigt gör att det blir lättare att räkna fel på egen hand. Då blir kalkylen mer användbar.

Det folk ofta missförstår

"Jag vet ungefär vad jag får ut ändå"

Ibland stämmer det. Men "ungefär" är inte alltid tillräckligt när du står inför ett bostadsköp eller ett jobbyte.

"Det är bara kommunalskatten som avgör"

Nej. Jobbskatteavdrag, grundavdrag, ålder och andra detaljer påverkar också.

"Förmåner är alltid plus"

Inte nödvändigtvis. En förmån kan vara bra, men den kan också vara mindre värd än den först låter när skatten väl räknas in.

"Om arbetsgivaren dragit skatt så är allt säkert rätt"

Oftast, ja. Men inte alltid. Fel skattetabell, flera arbetsgivare eller märkliga löneupplägg kan göra att utfallet sticker iväg åt fel håll.

Ett bättre sätt att använda kalkylatorn

Det smartaste är ofta att köra fler än ett scenario.

Testa till exempel:

• dagens lön
• lön efter tänkt höjning
• lön med bonus eller annan förmån
• samma lön i annan kommun
• ett försiktigt scenario där du antar lite sämre utfall än du hoppas på

När man ser siffrorna sida vid sida blir det också lättare att upptäcka hur lite eller hur mycket en förändring faktiskt betyder.

Det är ganska vanligt att en löneökning som känns stor i samtalet känns mindre dramatisk när man ser nettot. Men det händer också att små justeringar visar sig göra större skillnad än väntat, särskilt om de återkommer månad efter månad.

Några saker som är värda att dubbelkolla

Du bör vara lite extra vaksam om:

• du har flera arbetsgivare samtidigt
• du har ansökt om jämkning
• du får stora bonusar eller oregelbunden ersättning
• du kombinerar lön med företag eller sidoinkomster
• du jämför ett jobb med mycket förmåner mot ett jobb med högre fast lön

I sådana lägen är kalkylen fortfarande användbar, men mer som en kvalificerad uppskattning än som slutgiltigt svar.

Det korta rådet

Räkna inte på bruttolön när du försöker förstå din vardagsekonomi. Räkna på det som faktiskt blir kvar.

Och när beslutet är viktigt, nöj dig inte med ett enda scenario. Kör två eller tre. Det brukar räcka för att se om du är på stabil mark eller om siffrorna bara ser bättre ut än de egentligen är.