Sparande & mål

Hushållsbudget – räkna ut vad du har kvar varje månad

Samla hushållets nettoinkomster, vardagskostnader, lån och sparmål i en tydlig månadsbudget.

Hushållets månadsbudget

Ange belopp efter skatt och faktiska genomsnittliga kostnader per månad.

Lön, pension eller ersättning som faktiskt betalas ut efter skatt.

Till exempel bidrag, underhåll eller regelbunden sidoinkomst efter skatt.

Hyra eller avgift, ränta, amortering, el, drift och hemförsäkring som du vill samla här.

Livsmedel, hygien, förbrukningsvaror och andra vardagsinköp.

Kollektivtrafik, bil, bränsle, parkering och andra resor.

Försäkringar, telefon, internet, streaming, medlemskap och liknande.

Månadsbetalningar för lån och krediter som inte redan ligger under boende.

Kläder, fritid, vård, barnkostnader och sådant som inte passar ovan.

Beloppet du vill kunna lägga undan varje månad.

Din budget

Resultatet visar marginalen före sparmål och hur den förhåller sig till inkomster och utgifter.

Kvar efter utgifter
6 000 kr

Det här är månadens marginal före ditt frivilliga sparmål.

Detaljer

Totala inkomster
35 000 kr
Totala utgifter
29 000 kr
Möjlig sparandel
17,14 %

Kvar efter utgifter som andel av inkomsten; negativt värde betyder underskott.

Kvar på ett år
72 000 kr
Kvar efter sparmålet
3 000 kr

Analys & rekommendation

  • Utgå från kontoutdrag

    Tre normala månader ger ofta en bättre bild än uppskattningar från minnet.

  • Dela årskostnader med tolv

    Bilservice, försäkring och högtider blir mindre överraskande när de får en månadsrad.

  • Räkna inte dubbelt

    Om el och amortering ingår i boende ska de inte också läggas under övrigt eller lån.

Vanliga frågor

Ska amortering räknas som en utgift?

Amortering minskar skulden men pengarna lämnar kontot varje månad. Ta med den i kassaflödesbudgeten, exempelvis under boende eller lån, men räkna den inte två gånger.

Hur budgeterar jag oregelbundna kostnader?

Summera exempelvis försäkring, service, presenter och tandvård för ett år och dela med tolv. Sätt gärna undan månadsbeloppet på ett separat konto.

Är detta samma kalkyl som bankens KALP?

Nej. Det här är din egen kassaflödesbudget. Banker använder egna kalkylräntor, schablonkostnader och kreditregler när de bedömer betalningsförmåga.

Så fungerar budgetkalkylen

Börja med pengar som faktiskt kommer in efter skatt. Dra sedan av återkommande kostnader för boende, mat, transport, försäkringar, abonnemang, lån och övrigt. Resultatet är hushållets marginal före det frivilliga sparmålet.

Kvar att leva på är inte samma sak för alla

Kalkylatorn använder inga generella normalbelopp. En barnfamilj, student och pensionär har olika behov, så använd dina egna kontoutdrag och fakturor. Bankens KALP-kalkyl kan dessutom innehålla andra schabloner och säkerhetsmarginaler.

Gör budgeten användbar

Räkna först en vanlig månad och därefter en dyr månad med högre el, resor eller andra säsongskostnader. Om sparmålet bara fungerar i det snälla scenariot behöver planen mer marginal.

En hushållsbudget som går att använda i verkligheten

En budget behöver inte vara ett avancerat kalkylblad. Den behöver svara på tre frågor: hur mycket kommer faktiskt in, vart går pengarna och hur mycket finns kvar när en vanlig månad är betald? Den här kalkylatorn räknar på kassaflödet, alltså pengar in och ut från kontot.

Börja med netto, inte bruttolön

Använd den lön, pension eller ersättning som verkligen betalas ut efter skatt. Lägg till andra regelbundna inkomster, men var försiktig med bonus, övertid och tillfälliga bidrag. En hållbar budget bör fungera även utan osäkra pengar.

Samla kostnader utan att räkna dubbelt

Bestäm vad som ingår i boendeposten. Om ränta, amortering, el och försäkring ligger där ska samma belopp inte dyka upp under lån eller övrigt. Amortering är inte en ren kostnad eftersom skulden minskar, men den ska med i en kassaflödesbudget eftersom pengarna lämnar kontot.

Gör årskostnader månatliga

Bilservice, tandvård, presenter, självrisker och årsbetalad försäkring gör inte budgeten fel bara för att de inte kommer varje månad. Summera en rimlig årskostnad och dela med tolv. Sätt gärna över beloppet till ett separat konto varje månad.

Testa både normal och dyr månad

Räkna först på en vanlig månad. Gör sedan ett scenario med högre el, mer resor eller andra säsongskostnader. Marginalen i det dyrare scenariot säger ofta mer om ekonomins motståndskraft än en perfekt genomsnittsmånad.

Kalkylen är din egen plan, inte bankens KALP. Banken kan använda högre kalkylränta, schabloner och egna kreditregler.

Så bör du läsa den här kalkylen

Resultaten är vägledande. De bygger på regler, antaganden och förenklade modeller som kan skilja sig från din exakta verkliga situation.

Uppskattning, inte myndighetsbesked

Använd resultatet som beslutsstöd och planeringshjälp. Vid större beslut bör du bekräfta detaljerna med ansvarig myndighet, bank, arbetsgivare eller rådgivare.

Metodik

Varje kalkyl använder definierade indata, antaganden och beräkningslogik. På metodiksidan beskriver vi det övergripande upplägget.

Läs metodik

Källor och uppdateringar

Viktiga kalkyler ska gå att spåra tillbaka till officiella regler, offentliga riktlinjer eller andra tydligt angivna referenser.

Läs om källor

Räkna vidare