Inflationskalkylator – räkna på köpkraft

Se vad dagens pengar behöver motsvara i framtiden och hur mycket köpkraft ett oförändrat belopp kan förlora.

Belopp och antagande

Ange ett belopp i dagens penningvärde och den genomsnittliga inflation du vill testa.

Dina uppgifter
SEK

Priset eller sparbeloppet du vill jämföra, i dagens kronor.

%

Använd ett eget antagande; inflationen varierar mellan år och varugrupper.

Hur långt fram i tiden jämförelsen ska sträcka sig.

Resultatet uppdateras direkt

Inflationens effekt

Exempel med standardvärden

Två sätt att läsa samma utveckling: framtida pris och framtida köpkraft.

Motsvarande framtida kostnad
12 190 kr

Så mycket behövs för att köpa samma sak om priserna följer antagandet.

Uppskattning, inte myndighetsbesked

Läs metodik

Använd resultatet som beslutsstöd och planeringshjälp. Vid större beslut bör du bekräfta detaljerna med ansvarig myndighet, bank, arbetsgivare eller rådgivare.

Detaljer i resultatet

Köpkraft av samma belopp
8 203 kr

Vad det oförändrade beloppet motsvarar i dagens penningvärde.

Prisökning i kronor
2 190 kr

Skillnaden mellan framtida kostnad och beloppet i dag.

Sammanlagd inflation
21,90 %

Den kumulativa prisförändringen under hela perioden.

Analys & rekommendation
  • Räkna i reala kronor

    Jämför med sparkalkylatorn och skilj nominell avkastning från faktisk ökning av köpkraft.

  • Din varukorg är personlig

    Använd hushållsbudgeten för att se vilka priser som påverkar just din ekonomi mest.

  • Långa planer behöver marginal

    Testa pensionen med både försiktig avkastning och högre inflation.

Om den här kalkylen

Inflation, priser och pengarnas köpkraft

Så använder du inflationskalkylatorn

Skriv in ett belopp i dagens kronor, välj en genomsnittlig årlig inflation och ange antal år. Kalkylatorn visar både vad samma vara eller utgift skulle kunna kosta då och hur mycket dagens oförändrade belopp motsvarar i köpkraft. Det är två perspektiv på samma prisutveckling. Prova gärna med en matkasse, en månadsbudget eller ett långsiktigt sparmål i stället för ett abstrakt belopp.

Därför blir två procent mer än tjugo på tio år

Inflation räknas på priset efter föregående års ökning. Ett pris på 10 000 kronor blir 10 200 efter ett år med 2 procent och nästa års ökning räknas på 10 200. Efter tio år blir motsvarande pris ungefär 12 190 kronor. Den sammanlagda ökningen är alltså cirka 21,9 procent. Samma mekanik som hjälper ett sparande genom ränta på ränta arbetar här mot pengarnas köpkraft.

KPI, KPIF och din egen varukorg

SCB mäter konsumentpriser genom en bred varukorg. Riksbankens inflationsmål är 2 procent mätt med KPIF, där effekten av ändrade bolåneräntor räknas bort. Ett sådant index beskriver inte varje hushåll exakt. Den som lägger mycket på mat, el eller bil kan möta en annan prisutveckling än den som främst betalar en bunden boendekostnad. Kalkylatorn använder därför den ränta du själv anger och hämtar inte en prognos.

Planera med spann, inte ett facit

Ingen vet vilken genomsnittlig inflation som gäller under nästa årtionde. Testa exempelvis 2, 3 och 5 procent. För ett sparmål behöver den nominella avkastningen bedömas efter avgifter, skatt och inflation. För pension eller hushållsbudget är det klokt att även prova ett besvärligt scenario. Resultatet är en jämförelse med konstant inflation, inte ett löfte om framtida priser.

Så fungerar beräkningen

Inflation verkar med ränta på ränta

En årlig inflation på 2 procent blir mer än 20 procent på tio år, eftersom varje års prisökning bygger vidare på föregående år.

KPI är ett genomsnitt

SCB:s konsumentprisindex beskriver en bred varukorg. Din egen inflation kan vara högre eller lägre beroende på hur mycket du lägger på exempelvis boende, mat och resor.

Använd flera scenarier

Ingen känner framtida inflation. Jämför gärna 2, 3 och 5 procent och se vilken marginal som krävs i sparmål, pension och hushållsbudget.

Vanliga frågor

Hur räknar kalkylatorn?

Beloppet multipliceras med (1 + inflation) upphöjt till antal år. Köpkraften räknas genom att dividera med samma faktor.

Är inflationen alltid positiv?

Nej. Fallande allmän prisnivå kallas deflation. Kalkylatorn tillåter negativa antaganden för scenarier, men långsiktiga planer bör inte bygga på att priser fortsätter falla.

Vilken inflation ska jag använda?

Riksbankens mål är 2 procent mätt som KPIF, men faktisk inflation varierar. Testa flera nivåer i stället för att behandla en prognos som säker.

Är resultatet en prognos?

Nej. Det är en matematisk scenarioanalys med konstant inflation, inte en förutsägelse om framtida priser.

Så bör du läsa den här kalkylen

Resultaten är vägledande. De bygger på regler, antaganden och förenklade modeller som kan skilja sig från din exakta verkliga situation.

Uppskattning, inte myndighetsbesked

Använd resultatet som beslutsstöd och planeringshjälp. Vid större beslut bör du bekräfta detaljerna med ansvarig myndighet, bank, arbetsgivare eller rådgivare.

Metodik

Varje kalkyl använder definierade indata, antaganden och beräkningslogik. På metodiksidan beskriver vi det övergripande upplägget.

Läs metodik

Källor och uppdateringar

Viktiga kalkyler ska gå att spåra tillbaka till officiella regler, offentliga riktlinjer eller andra tydligt angivna referenser.

Läs om källor

Vanliga frågor