Lagfart, alltså en kostnad många glömmer tills bostadsköpet redan känns dyrt nog

När man räknar på ett husköp hamnar nästan all uppmärksamhet på priset, bolånet och månadsräntan. Sedan dyker de andra kostnaderna upp. Lagfart är en av dem. Den är inte den största posten i ett fastighetsköp, men den är tillräckligt stor för att göra skillnad i kontantbehovet och tillräckligt självklar i processen för att vara dum att missa.

Det är därför en lagfartskalkyl är nyttig. Inte för att formeln är avancerad, utan för att kostnaden ofta glöms bort i början när folk fortfarande försöker förstå vad köpet faktiskt kräver i pengar.

Vad lagfart egentligen handlar om

Lagfart är registreringen av att du blivit ägare till en fastighet. När du köper ett hus eller annan fastighet ska ägarbytet normalt registreras hos Lantmäteriet.

Kostnaden består typiskt av två delar:

• stämpelskatt eller lagfartsskatt
• expeditionsavgift

Det är stämpelskatten som brukar vara den stora delen. Avgiften är mindre, men ändå en del av den totala kostnaden.

Det viktiga som många missar: underlaget är inte alltid köpeskillingen

En vanlig första gissning är att lagfarten bara beräknas på vad du faktiskt betalat för fastigheten. I praktiken används normalt det högsta av:

• köpeskillingen
• taxeringsvärdet

Det betyder att kostnaden kan bli högre än du först tror om taxeringsvärdet ligger över köpeskillingen. För den som försöker räkna exakt på kontantbehovet inför tillträdet är det här värt att ha koll på tidigt.

När kalkylatorn är som mest användbar

När du jämför olika husköp

Två fastigheter med liknande pris kan ge olika bild när lagfart och andra köpomkostnader räknas in. Det är särskilt relevant om taxeringsvärdena skiljer sig eller om det finns andra kostnader som redan pressar budgeten.

När du försöker förstå hur mycket eget kapital som faktiskt krävs

Många räknar på kontantinsatsen men glömmer att det finns fler kostnader kring själva köpet. Lagfarten finansieras inte bort bara för att du ordnat bolånet.

När du vill undvika att bli överraskad nära tillträdet

Det är ett onödigt dåligt läge att upptäcka extrakostnader först när allt annat redan är bestämt.

Privatperson eller juridisk person spelar roll

Det här är inte en detalj att bläddra förbi. Procentsatsen skiljer sig beroende på om köparen är privatperson eller juridisk person, och det påverkar slutbeloppet tydligt.

För privatpersoner är nivån normalt lägre. För bolag och andra juridiska personer är den högre. Om man tittar på fastighetsköp via bolag behöver man därför vara extra noggrann med den här posten.

Lagfart är inte samma sak som pantbrev

Det här blandas ihop oftare än det borde, särskilt bland förstagångsköpare av hus.

• Lagfart gäller registreringen av ägandet.
• Pantbrev gäller inteckningar som används som säkerhet för lån.

Du kan alltså behöva räkna på båda kostnaderna i samma köp, men de uppstår av olika skäl. Om man bara räknat på den ena är det lätt att tro att man har bättre marginal än man faktiskt har.

Ett bättre sätt att använda lagfartskalkylen

Använd den inte isolerat. Kör den tillsammans med:

• kontantinsats
• pantbrev
• eventuella renoveringskostnader
• flyttkostnader och buffert

Det gör att du ser om köpet faktiskt håller ihop som helhet, inte bara om själva lånet går att ordna.

Vanliga feltänk

"Det där är en liten administrativ avgift"

Nej, inte om stämpelskatten är med i bilden. För många hushåll är det en tydlig kostnadspost.

"Kostnaden följer bara priset jag betalat"

Inte alltid. Taxeringsvärdet kan påverka.

"Lagfart och pantbrev är ungefär samma sak"

De hänger ihop i ett bostadsköp, men de är olika kostnader och bör räknas separat.

"Det löser sig inom budgeten"

Kanske, men det är bättre att veta det före än efter att kontraktet känns självklart.

Det korta rådet

Om du köper fastighet, räkna på lagfarten tidigt. Inte sist.

Det är en så pass självklar del av köpet att den inte borde få dyka upp som överraskning när du redan försöker få ihop resten av affären.